lördag 17 mars 2018

Hennes majestäts alla män


Brittiska armén ståtar idag med sju gardesregementen knutna till Londons garnison. De är fördelade på fem regementen infanteri (Foot Guard) och två regementen kavalleri (Horse Guard). Efter återkommande nedskärningar i försvarsbudgeten efter kalla krigets avslut, bär dessa förband, till skillnad från de s.k. linjeförbanden, sin regementsstatus endast i namn.

I själva verket är de idag bataljoner. Den 2: a bataljonen är för tre av Foot Guard Regiments försatta i s.k. Suspended Animation och representeras av varsitt Incremental Infantry Company, fristående kompanier, för högvakt i hennes majestät drottningens tjänst. Bataljonerna kan återinsättas vid behov.


De två Horse Guard Regiments delar på uppgiften att på reguljär basis upprätta en skvadron ryttare för ceremoniell tjänst i London och allestädes.

Regementena är:
1: a bataljonen, Royal Grenadier Guards + Nijmegen Company, Grenadier Guards.
1: a bataljonen, Royal Coldstream Guards + No 7 Company, Coldstream Guards.
1: a bataljonen, Royal Scots Guards + F Company, Scots Guards.
1: a bataljonen, Royal Irish Guards.
1: a bataljonen, Royal Welsh Guards.

Dessa fem infanteribataljoner utgör Royal Guards Division: s två brigader i krigsorganisationen. De två kavalleriregementena, Royal Horse Guards + 1st Dragoons (en skvadron), har renderat liknande öden som infanteriet och utgör idag vardera en bataljon. Tillsammans bildar de Royal British Household Cavalry, pansarspaning tillhörande Royal Armoured Corps.

Regementena är:
1: a bataljonen, Royal Life Guards.
1: a bataljonen, Blues and Royals.
1st Dragoons.

Reservenhet för Guards Division är Royal London Regiment, huvudstadens Territorial’s, TA (motsvarande hemvärnet), som även utför högvakt vid olika tillfällen. Samtliga gardesregementen håller sig med professionella orkestrar (civilanställda som kan marschera). Kavalleriet sätter upp en gemensam Music Troop under samma förutsättningar. Precis som i Sverige delar samtliga vapenslags olika förband på gardestjänsten över året, men endast ett regemente bär titeln First Guards, d.v.s. de finns alltid till hands till drottningens tjänst vid alla tillfällen. Royal Grenadier Guards utgör också London Garrison Reaction Force, senast brukade vid 9/11, då de upprätthöll tunga positioner kring bl.a. samtliga flygplatser.


Royal Grenadier Guards bildades 1656, men är inte arméns äldsta regemente och inte heller det äldsta gardet. Den äran tillfaller Royal Coldstream Guards, med baracker ute vid Windsor Castle. Tillsammans med Blues and Royals är de bildade 1650 och till skillnad från alla de andra är dessa två direkt knutna till republikanernas New Army under inbördeskriget. Grenadier Guards bildades av den flyende kungafamiljen på kontinenten – Bruges i dagens Belgien. Under tiden blev Grenadier Guards och Blues and Royals gardesförband i London med ansvar för ordningen i staden. Med restaureringen av monarkin 1660 fick Grenadier Guards status som First Guards av Charles II. Han litade naturligtvis inte på männen som nackat hans far, Charles I.

Coldstream Guards har officiellt aldrig accepterat denna skymf och relationen mellan de två regementena kan fortfarande idag beskrivas som hjärtligt förraktfull. Konkurrensen mellan dem är mycket hård och det tillhör traditionen att idrottsliga möten dem emellan alltid leder till blodvite. Det sägs också att det värsta som kan hände en fiende är att hamna framför dessa två gardesregementen tillsammans, eftersom de kommer att göra allt för att övertrumfa den andre i stridens hetta.


Royal Scots Guards har faktiskt sina rötter ända tillbaka till 1642, men i samband med monarkins restaurering och den följande reorganisationen av armén frlorade skottarna det försprånget. Dears officiella start börjar inte förrän 1805. Det engelska inbördeskriget har förkortat många gamla fina regementens historia. Royal Irish Guards har anor tillbaka till 1692 och irlänska trupper som följt Stuarts till Frankrike efter slaget vid Boyne. Det franska regementet 92e Régiment d’infanterie är faktiskt kusin till de irländska gardisterna. Deras  nuvarande formation skapades 1900. Irländarnas historia är naturligtvis starkt fläckad av Irlands historia. Deras rekrytering sker hemmavid i Nordirland. Stort arbete har utörts för att invitera katoliker i leden och det förekommer att gossar från den Irländska republiken hittar dit, trots att det utgör ett lagbrott hemma.

Royal Welsh Guards bildades 1915, mitt under brinnande världskrig, genom att man slog samman de sista fristående welsiska regementena. Welsiska regementen har givetvis existerat i den brittiska armén sedan 1600-talets slut. Kavalleriregementet Royal Life Guards har snarlik historia som Grenadier Guards. Den första plutonen sattes upp i Bruges 1658, men formationen som fullt gardesregemente skedde inte förrän 1788.


Varför bär de brittiska gardisterna pälsmössor? Denna mycket förekommande fråga kan enklast förklaras med slaget vid Waterloo, den 18 juni 1815.  Det väldiga slaget, som till sist satte stopp på Napoleons ambitioner för alltid, avslutades med en sista, mycket vågad spelinsatts av den lille kejsaren. Han satte in sitt garde i hopp om att bryta Wellingtons center. Detta var dömt att misslyckas, britterna var allt för starka. Det franska gardet vacklade och flydde. De förföljdes av bl.a. Grenadier Guards, vars soldater plockade upp de franska grenadjärernas pälsmössor och tog dem som troféer. Detta ledde till att brittiska armén lät göra pälsmössan till officiell trofé. De tillverkas idag för dyra pengar av svartbjörnsskinn från statliga uppfödare i Kanada.

Drottning Elizabeth II är Colonel-in-Chief för samtliga gardesregementen, med ordinarie överstar som väblar. Colonel of the Regiment för Blues and Royals är HRH Anne, Princess Royal. Blues and Royals har sitt namn och sina traditioner naglade från första stund, det enda gardesregementet i brittiska armén som bär blå vapenrock istället för röd. Det röda kommer från republikanernas New Army under inbördeskriget, så även Blues and Royals avvikelse och status.


Med dubbla funktioner, högvakt och strid, blir påfrestningen på i första hand Grenadier Guards och Household Cavalry mycket stor. Deras soldater skall både kunna föra sig med precission på paradgården, samtidigt som de skall utgöra elitförband. Under de år som brittiska armén slagits i Irak och Afghanistan har det visat sig vara en utmaning. Grenadier Guards är s.k. Light Infantry, d.v.s. spaning och framskjutna positioner, på samma sätt som kavalleristerna är pansarspaning, i Mellanöstern oftast som pansarunderstöd till infanteri. Bataljonernas kompanier roterar sina funktioner mellan fronten och London. Det påminner om amerikanska arméns 3rd Infantry Regiment, The Old Guard i Washington DC.

De tillhör de bästa soldaterna i världen och de är definitivt flotta att se på under högvakt. För den intresserade kan det rekomenderas Trooping the Colour i juni månad varje år. Det är då drottningen inspekterar hela sitt garde. Samtliga gardesregementen är på fötter, ca 1 500 man, och alla orkestrarna är på plats. Det är en paradorgie under två timmar som knappast existerar någon annanstans. Ledarskapet roterar mellan regementena från år till år, även om prinsessan Anne är ceremonimästare. Det sägs att man bör försöka passa in sitt besök det året då Coldstream Guards styr det hela. Då skall puts och precission vara som allra störst. Alla soldater hatar det, när Coldstream skall visa de övriga civilisterna i uniform hur en militär slipsten skall dras.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar