söndag 20 december 2015

Den amerikanska delstatsmilisen


Till skillnad från vad många utanför USA tror, så existerar fortfarande delstatsmilisen i dess ursprungliga form på flera platser. I 19 delstater och federala territorier lever milisen kvar vid sidan av National Guard. I resterande delstater uppgick som regel milisen helt i National Guard i samband med National Defence Act 1933, eller redan under första världskriget. Skillnaden mellan dem är avgörande. Medan National Guard, på order av amerikanska kongressen, kan federaliseras för US Defence Forces räkning, så går inte det med milisen, den styrs helt och hållet av delstatens guvernör.

Idag kallas de officiellt för State Defence Forces och är egentligen USA: s motsvarighet till hemvärn. Medlemskapet är frivilligt och till skillnad från National Guard oavlönat, vilket också inräknas officerare. Uniformeringen är densamma som för krigsmakten i övrigt, men milismedlemmarna måste betala för allting själva. Deras styrka motsvarar traditionen, ca 1 000 man per milis. Kraven på fysisk förmåga och militär utbildning skiljer sig mycket mellan delstaterna, men då många f.d. aktiva militärer gärna avslutar sin försvarsgärning hos milisen, finns där mycket erfarenhet att hämta.



I dagens läge är det inte troligt att en guvernör skulle prioritera milisen före National Guard när allvarliga saker händer. I flera delstater går milisen under beteckningen Guard Reserve och de har gjort sig kända för att användas vid katastrofer o.likn. i en understödjande roll. Milismedlemmar har också för vana att ställa upp och hjälpa polisen i sökandet efter försvunna personer etc.

Fram till första världskriget utgjorde det primära försvaret av USA och dess intressen av delstatsmilisen. Den federala armén var påfallande liten, kanske fyra stående divisioner, uppåt 30 000 man totalt. Det viktigaste militära verkstyget för Washington DC var flottan, men då enbart internationellt. Orsaken var den amerikanska konstitutionen och den inneboende misstänksamheten mot en stående federal armé större än delstatsmiliserna tillsammans. Man minns frihetskriget och inbördeskriget.


Till och med det Spansk-amerikanska kriget 1898 hade milisen utgjort den huvudsakliga rekryteringsgrunden för den federala armén och fortfarande idag vårdar de sina fanor och utmärkelser från åtskilliga bataljer under mer än hundra år med vördnad. Med första världskriget stod det klart att det gamla systemet inte höll rycket när två miljoner man skulle rekryteras. Allmän värnplikt introducerades i en betydligt mer utvecklad form än under inbördeskriget och milisen tappade sin roll. Kravet kom nu på att skapa en mera permanent lösning för en allmän, bättre utbildad militärreserv, en process som ledde till National Defence Act 1933 och det formella bildandet av US National Guard.

Milisens historia startade redan på 1630-talet, då brittiska kolonialmakten i Massachusetts beslutade att sätta upp en medborgarmilis om fyra kompanier bland befolkningen. Storbritanniens professionella armé hade mycket göra världen över och då Amerika var en förhållandevis närstående och civiliserad koloni, dessutom föredömligt välbeväpnad, så blev det ett billigt sätt att utöka numerären. Man försökte hindra den eventuella hotbilden från en sådan styrka genom att hålla storlek och utbildningsnivå nere, men då miliserna kom att användas flitigt, inte minst mot indianerna, samlade amerikanerna på sig en hel del militär kunskap, inte minst om britternas förhållanden.


Detta fick kolonialmakten betala dyrt för när revolutionen och frihetskriget bröt ut 1775. George Washington byggde visserligen upp den federala armén, men grunden för USA: s frigörelse var och förblev delstatsmilisen. När kriget var över försvann den federala armén nästan helt och man återgick huvudsakligen till milisen. I kriget 1812, det Mexikansk-amerikanska kriget 1846-48 samt i inbördeskriget 1861-65, återupprättades den federala arméns slagkraft igen, men hela tiden med milisen i ryggen. Särskilt i sydstaterna var milisen framträdande. Under de många indiankriget spelade alltid delstatsmilisen en huvudroll, till skillnad mot den federala armén.

Delstatsmilisen spelade också en betydande roll för upprätthållandet av lag och ordning. När sheriffer och federala Marshalls samlade ihop sin posse för att antingen jaga skurkar eller indianer, så var det som regel medlemmar i delstatsmilisen som ställde upp. I många fall stod milisen för hela operationen under deras egna befälhavare. Denna utveckling ledde till det andra benet på milisens historiska betydelse för det amerikanska samhället – skapandet av delstatspolisen.

State Troopers

Det finns en anledning till att delstatspolis i USA kallas Troopers, den folkliga benämningen på federal trupp under förra sekelskiftet, samt uppbär en påtagligt paramilitär hållning, med sina breda field hats, koppel och ridstövlar. De paraderar som regel till häst, ofta bärandes på lansar. Det beror på att deras bakgrund, precis som för National Guard, är delstatsmilisen.

Idag framlever den traditionella milisen en sömnig tillvaro, mycket överskuggad av National Guard och även State Troopers, enheter som inte är överensstämmande med den ursprungliga amerikanska traditionen. De flesta delstater har dem inte längre och även många amerikaner känner inte till deras existens. Deras berättigande i det moderna amerikanska samhället är nästan helt en fråga om nostalgi i våra dagar.

National Guard

Sanningen är dock att försvaret av USA alltid börjar i hemmet, om inte med musköten över eldstaden, så åtminstone i amerikanens rätt att äga sitt eget skjutvapen och att få använda det i försvaret av sig själv och de nära. Denna urgamla roll hos milisen har sedan andra världskriget istället tagits över av en av världens största folkrörelser – National Rifle Association, NRA.

Det är som regel alltid ett misstag i USA att försöka ta ifrån amerikanerna sin rätt att försvare sig själva, det var så revolutionens väpnade del en gång startade. USA står och faller med andra tillägget i konstitutionen, försvaret av det första tillägget, samt milisens och folkets roll i försvaret av det amerikanska.

Det är ett misstag.





Lista över idag aktuella delstatmiliser:

Alabama State Defence Force
Alaska State Defence Force
California State Military Reserve
Georgia State Defence Force
Indiana Guard Reserve
Maryland Defence Force
Massachusetts State Defence Force
Michigan Volonteer Defence Force
Mississippi State Guard
New York Guard
New York Naval Militia
Ohio Military Reserve
Ohio Naval Militia
Oregon State Defence Force
Puerto Rico State Guard
South Carolina State Guard
Tennessee State Guard
Texas State Guard
Tesa State Guard Maritime Regiment
Vermont State Guard
Virginia Defence Force

Washington State Guard

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar