lördag 14 mars 2015

Krigets genesis


Militärhistorien tar sin början för ungefär femtusen år sedan, under s.k. förhistorisk tid, innan antiken, långt innan den mest rudimentära dokumentationen tar vid. Mellan legend och historia formar sig kriget som det kraftfullaste uttrycksmedlet för makt och därmed mänsklig utveckling. Inget har påverkat historien såsom kriget har gjort, inberäknat både upprinnelsen till konflikt och efterdyningarna, d.v.s. resultatet. Militärhistorien analyserar också vår benägenhet till våldshandlingar innan kriget till sist kliver in på den mänskliga arenan.

Definitionen på krig är en organiserad väpnad konflikt innefattande tusentals deltagande under taktiskt ordnade former, ledda av någon form av politiska motiv, territoriella, ekonomiska, etniska, religiösa. De tidiga stamfejderna räknas inte, om än så dödliga, in i dessa sammanhang. Krigets funktion ställer krav på statsbildning, varför människans skifte mellan nomadlivet till jordbruket, den s.k. neolitiska revolutionen, utgör början till krigets genesis. Det är nu vi etablerar territoriella krav, som vi samarbetar och köpslår med grannar, effektiviserar vårt kollektiva leverne genom arbetsfördelning och därmed skapar ett behov av organiserat beskydd – samt vedergällning.


Det är nu den explosiva befolkningsökningen skapar förutsättningen för arméer, underställda de mest framgångsrika aktörerna i det nya samhället. Man har funnit spår av neolitisk utveckling världen över som är tiotusen år gammal, medan de första tecknen på krig markerar således hälften av den tiden och är knutna till de äldsta statsbildningar vi idag känner i det alltid så aktuella Mellanöstern, civilisationens vagga. Militärhistoriens första krig noteras därför i Sumerien, södra Mesopotamien, utmed floderna Tigris och Eufrat, d.v.s. i dagens Irak.

Det var en konflikt mellan två stadsstater, styrda av vad vi kan kalla furstar. Å ena sidan var det Lagash (arabiska: al-Hiba), tillsammans med huvudstaden Girsu, och på den andra Umma. Uppskattningsvis ca 2450 f.kr. drabbade dessa båda stater samman i en batalj som finns återgiven i text och bild på den s.k. Gam-stelen*. Den aggressiva parten skall ha varit fursten över Lagash, Eannatum, eftersom det var han som lät uppföra hyllningsstelen. Det hela var en del av en evighetslång gränstvist, en kamp om makten över det bördiga området utmed floderna ner mot Persiska viken. Eannatum hade tydligen ambitioner, tecken visar att hans makt skulle komma att nå Elam, västra Iran.


Gam-stelen visar soldater med hjälmar, spjut och stridsyxor i vad som måste vara s.k. falanger, d.v.s. flerdubbla linjer i kolonner, ett måste för att kontrollera så pass stora styrkor. Detta var ännu tvåtusen år innan de grekiska s.k. hopliterna, semiprofessionella soldater. Man vet inte på vilka grunder härarna från Lagash och Umma baserades, troligtvis professionella krigare med tanke på hur de avbildades på på stelen. De kan därför knappast ha bestått av mer än högst ett par, tre tusen man vardera. Dessa kulturer uppfann hjulet och hästen var domesticerad sedan årtusenden, så stridsvagnar tillsammans med rytteri är porträtterade. Eannatum åker bevisligen stridsvagn, senare kliver han av och slåss till fots, antagligen när stridens utgång är klar och han kan visa sig karl för sitt hus.

Man tror att detta var inledningen till ett erövringskrig som böljade fram och tillbaka i Mesopotamien under de kommande tusen åren, innefattande Sagon av Akkad som 2340-2280 f.kr. skapade ett välde från Ur i Summerien till Ebla i Syrien. Denna process skulle senare utmynna i Hammurabis fälttåg 1760-talet f.kr. och skapandet av antikens Babylon.

Eannatum

Mesopotamien är också platsen för skapandet av moderna betalningsmedel vid ca 3 000 f.kr., den s.k. sikeln, ett motsvarande värde i guld, föregångaren till pengar och det första präglade myntet ca 700 f.kr. också det i Mellanöstern – Egypten, Babylon, Assyrien. Ur sikelns skapande klev den professionelle soldaten, förutsättningen för krigets uppkomst. Bytesekonomin hade lagt grunden för effektiv tillverkning av verktyg och vapen, det hade motiverat bönderna till att organisera sig för försvar och expansion, men fungerade dåligt i relation till att hålla med organiserad trupp i ett kasernliknande liv. För det krävdes ett betalningssätt som kunde bära värdet av faran och äran av att slåss för ledarens vilja och undersåtarnas väl, s.k. sold.

Solden har alltid varit den enklaste och effektivaste sättet att upprätthålla en kompetent armé. Med tiden kunde mera komplicerade statsbildningar, med företeelser som beskattning och skuld till staten, d.v.s. härskaren, samt etniska och religiösa samhörighetsfaktorer, motivera allmogen att organisera sig i allt större härar genom övning och utrustning. Det finns en klar relation mellan minskad professionalism och arméernas och konflikternas storlekar,


Det går därför att säga ungefär när kriget, såsom vi känner det, skapades. Vi kan därmed också konstatera att denna tidpunkt alls inte utgör tidpunkten för starten av krigiska handlingar, eller att det på något vis har exklusivt med kapitalismens skapelse, som kommer med betalningssystemens framväxt. Människan har alltid haft anledning och därför skaffat sig förmågan att skada och avliva sin näste. Nomadfolken var inte alltid välkomna hos varandra, även de primitivaste urinvånare känner till hur vapen för jakt och verktyg för tillverkning kan användas för mord. Vi underskattar oss själva genom att påstå motsatsen.



* Liknande en rest runsten, fast mer utsirad och smyckad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar