torsdag 29 november 2012

Fakta om Vietnamkriget



Totalt 9 087 000 militärer tjänstgjorde aktivt under det officiella Vietnamkriget, mellan den 5 augusti 1964 och den 7 maj 1975.

2 709 918 amerikaner tjänstgjorde i uniform under Vietnamkriget.

De flesta amerikaner tjänstgjorde ”In the Rear With the Gear”, endast ca 7 % av soldaterna deltog aktivt i strider.

Vietnamveteranerna representerar 9.7 % av deras generation.

58 148 amerikaner stupade i Vietnamkriget.

75 000 blev svårt skadade.

5 283 blev amputerade.

61 % av de döda var under 21 år.

11 465 var under 20.

97 % av veteranerna lämnade sina tjänster med godkända betyg.

91 % av dem säger att de var glada att tjänstgöra.

74 % säger att de skulle göra om det, även med likvärdigt resultat.

Vietnamveteraner har högre sysselsättningsgrad än de utan krigserfarenhet i USA.

Veteranerna har i genomsnitt 18 % högre löner än de som saknar deras erfarenhet.

87 % av amerikanerna uppskattar vad Vietnamveteranerna utfört.

Det råder ingen skillnad i drogmissbruk mellan veteraner och icke-veteraner i USA.

Endast en halv procent av veteranerna har avtjänat ett fängelsestraff.

Fyra utav fem som säger sig vara Vietnamveteraner är det inte. Detta faktum har lett till att de flesta uppgifter om stupade och döda genom självmord är mycket överdrivna.

Myt: De flesta Vietnamveteraner var värnpliktiga.

Fakta: 2/3 av Vietnamveteranerna var frivilliga. 2/3 av veteranerna från andra världskriget var värnpliktiga. 70 % av de stupade i Vietnamkriget var frivilliga.

Myt: En oproportionerlig andel av de stupade amerikanerna var svarta.

Fakta: 86 % av de stupade var vita, 12 % var svarta och 1.2 % var av andra etniciteter. Siffran 12 % svarta överensstämmer helt med USA: s befolkning som helhet.

Myt: Det var i första hand underutbildade och fattiga som tjänstgjorde i Vietnam.

Fakta: Soldater från ”bättre hem” renderade en högre risk att stupa i kriget eftersom de i många fall blev stridspiloter eller officerare i fält. 79 % av amerikanska soldater i Vietnamkriget hade High School eller högre i ryggen.

Myt: Medelåldern bland tjänstgörande amerikanska soldater i Vietnam var 19 år.

Fakta: Korrekt medelålder var 22.


Myt: ”Dominoeffekten” var en falsk förutsättning.

Fakta: Dominoeffekten, alltså teorin att kommunismen skulle plocka nation efter nation i Sydostasien, likt fallande dominobrickor, var ett korrekt antagande. Länder inom ASEAN (Association of East Asian Nations), Filippinerna, Thailand, Indonesien, Malaysia och Singapore, kunde besegra kommunismen tack vare USA: s ställningstagande i Vietnam. 1966 drev Indonesien ut de sovjetiska militära intressena ur sitt land. Om så inte skett hade kommunistkontrollerade nationer kunnat blockera t.ex. Malackasundet, som var – och är – av stor vikt för den fria världen.

Myt: Striderna under Vietnamkriget var inte så intensiva som under andra världskriget.

Fakta: Den amerikanske medelinfanteristen i södra Stilla havet under andra världskriget såg ungefär 40 stridsdagar under fyra år. Motsvarande siffra under ett år i Vietnam var 240 dagar. Differensen beror bl.a. på den mindre landytan i kombination med förekomsten av helikoptrar i Vietnam.

Myt: Medias nioåriga posterflicka i decennier, Kim Phuc, hon som naken och brännskadad flyr undan napalmbombningarna av Trang Bang den 8 juni 1972, var ett offer för ett amerikanskt anfall.


Fakta: De aktuella bombningarna utfördes av VNAF, det sydvietnamesiska flygvapnet. Inga amerikaner överhuvudtaget deltog i striderna om Trang Bang. Fotografen som tog den berömda bilden på den brännskadade flickan hette Nick Utt och var även han vietnames.

Myt: Nordvietnam och FNL segrade i Tet offensiven 1968.

Fakta: Tet offensiven våren 1968 var en förödande förlust för Nordvietnam och FNL. General Vo Ngyen Giap designade strategin bakom offensiven som utnyttjade den traditionella stiltjen under den stora vietnamesiska helgen Tet. Planen hade två steg. Man skulle slå hårt mot alla sydvietnamesiska och amerikanska positioner för att, om möjligt, skapa en bättre utgångspunkt för förhandlingar. Samtidigt ville man lösa ett problem som man hade med FNL. De sydvietnamesiska kommunisterna var inte nödvändigtvis alltid lojala med sina nordliga kamrater. De hävdade sina egna ståndpunkter i allt högre grad, något som irriterade Nord mycket.

Tet offensiven hade framgångar under sina initiala stadier, man lyckades bl.a. inta delar av den amerikanska ambassaden i Saigon med självmordssoldater. Efter ett par veckor dock hade de allierade styrkorna i syd tagit tillbaka och i många fall utökat sina positioner. Offensiven var militärt fruktlöst i alla sammanhang. Åtminstone 45 000 nordvietnamesiska och framför allt FNL soldater stupade. Efter Tet 68 slutade FNL att fungera som organisation i Sydvietnam (deras närvaro fylldes ut av den nordvietnamesiska armén), vilket innebar att Nordvietnams kommunistparti lyckats åtminstone i ett avseende. Den känslomässiga propagandastriden i väst vanns givetvis, även om de många FNL flaggor som det viftades med under studentupproren 1968 representerade en icke existerande organisation.

Myt: USA förlorade Vietnamkriget.

Fakta: Det var Sydvietnam som förlorade kriget, inte USA. De amerikanska markstridstrupperna vann alla strider av taktiskt eller strategiskt värde. Strikt militärt, deras genomförande var utan jämförelse i tidigare amerikansk historia. USA kunde dra sig ur kriget med början 1972 efter att ha tvingat Nordvietnam till förhandlingsbordet i Paris. De sista amerikanska trupperna lämnade Sydvietnam den 29 mars 1973.

Den 30 april 1975 föll Saigon till den Nordvietnamesiska armén. Detta hade skett efter det att det Demokratiska partiet i den amerikanska kongressen successivt dragit ner på sitt understöd till Sydvietnam. USA evakuerade 140 000 vietnameser de sista dygnen, till sist skedde det i dramatiska scener, under beskjutning, från taket till den amerikanska ambassaden. Världspressen kablade samtidigt ut rubriken – ”USA flyr från Vietnam”.

Senare skulle ytterligare 2 miljoner vietnameser lämna landet, många av dem utvisade med våld som ”förrädare”. Ungefär en halv miljon blev båtflyktingar. De flesta ändade upp i USA, bittra mot den amerikanska kongressens svek.


3 kommentarer:

  1. Det är jävligt mkt bullshit-fakta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltid svårt att se fakta när man överösts av politisk korrekt återgivning i decennier. Som att upptäcka att jorden är rund och cirkulerar runt solen.

      Radera
  2. Hej, jag måste förstå siffrorna. Om nu 2,7 milj man var i uniform och 7% var med i strid så blir det ca 190.000 man. Om nu 58 + 75,000 = 133,000 dog eller skadades så talar vi om mer än hälften som råkade illa ut ... kan det verkligen vara möjligt. Det är ju dåliga odds ... eller har jag missat något? Mvh, Mats.

    SvaraRadera